– Halva min släkt jobbade på varvet så det var naturligt för mig att göra detsamma.
Ove började arbeta som "hjälpare" och fick därefter egna jobb. Eriksbergvarvet minns han som en fantastisk arbetsplats med oerhört skickliga yrkesmän.
– Jag minns vilka otroligt vackra arbeten de gjorde. De var alla konstnärer på sitt sätt.

Gott kamratskap
Livet på Eriksbergsvarvet utmärktes av ett gott kamratskap där det fanns utrymme för en hel del rackartyg.
– Ja, vi skojade mycket med varandra. Men det är många av de rackartygen som inte passar sig för tidningar, skrattar Ove.
Han berättar samtidigt att det var ett hårt arbete med en tuff jargong som man fick lära sig redan i unga år.
– På ett sätt blev vi nog vuxna snabbare än vad ungdomar blir idag, säger Ove.
De hårda vintrarna gjorde arbetet extra tungt.
– Det var väldigt kallt och om det hade snöat på natten fick man börja arbetsdagen med att skotta för att få fram sina verktyg.

De sista tio åren som varvsarbetare var Ove med om att bygga Ostindiefararen Götheborg, som blev det sista fartyget som byggdes i staden. Än idag är han engagerad i skeppet och arbetar som guide vid olika tillfällen.

Intresse för konst
Ove har ett stort intresse för konst och ägnade sin fritid under varvsarbetstiden åt konsthistoria. Det och rörläggaryrket ledde honom vidare till en ny arbetsplats.
– Tack vare mitt fritidsintresse och mitt arbete med metall började jag som lärare på Valands konsthögskola. Det är det roligaste jag har gjort i mitt arbetsliv.
Ove arbetade på skulpturavdelningen på högskolan och än idag upptar konsten en stor del av hans liv.
– Jag målar, skulpterar och gör lite av varje, berättar han.

Gillar nya byggnader
Ove är idag 68 år och är bosatt på Lindholmen. Han tycker om förändringen som har skett med Hisingen. Efter att varven lades ner på 70- talet har det byggts nya byggnader och bostäder. Under soliga helgdagar ser man idag många människor som vandrar längs kajen på Hisingssidan.
– Det är första gången i historien som människor från andra sidan älven besöker Hisingen, parkerar sina bilar här och njuter av allt det fina som har blivit.

Linnea Jansson